Snöröjning för BRF

Det är september. Vinteravtal skrivs nu, inte i december – och det är inte en säljfras utan ren logistik. Den som ringer när det redan ligger tjugo centimeter hamnar sist i kön, eftersom entreprenörens morgon då redan är uppbokad av dem som skrev på i oktober. Dessutom går det fortfarande att gå runt gården i dagsljus och se var snön faktiskt kan läggas, var det lutar och var vattnet rinner. I januari är den möjligheten borta. Den här sidan går igenom vad en styrelse behöver ha klart för sig innan ni skriver på med någon – oss eller någon annan.

Vad föreningen faktiskt är ansvarig för

En bostadsrättsförening är fastighetsägare, och det är i den rollen ansvaret uppstår. HSB formulerar det rakt: föreningen är "i egenskap av fastighetsägare ansvarig för att utföra snöskottningen och sandningen inom sin fastighet". Det gäller entréer, gångar, trappor, ramper, parkering, soprum och utfarter. Går det illa kan föreningen bli ansvarig "både skadeståndsrättsligt och straffrättsligt" – det är alltså inte bara en försäkringsfråga.

Sedan finns den utbredda uppfattningen att ordningslagen tvingar er att skotta trottoaren utanför tomtgränsen. Den stämmer inte, och det är värt att veta exakt varför. Ordningslagen (1993:1617) 3 kap. 3 § handlar om snö och is på tak: sådant som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska avlägsnas utan oskäligt dröjsmål, och ansvaret ligger på ägaren. Gångbanan regleras någon annanstans – i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Där säger 3 § att kommunen kan ålägga en fastighetsinnehavare inom detaljplanelagt område, där kommunen är huvudman för allmän plats, att utföra åtgärderna i fråga om "gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken".

Ordet är kan. Skyldigheten finns bara om er kommun har beslutat om den, och kommunerna har landat olika. Göteborg och Helsingborg lägger gångbanan på fastighetsägaren. Tyresö kommun skriver i stället att kommunen börjar snöröja "vägar och gångbanor" vid cirka fem centimeters snödjup, och att framkomligheten ska vara godtagbar senast femton timmar efter att ett normalt snöfall upphört. Haninge kommun anger att kommunen ansvarar för kommunala vägar, parkeringar samt gång- och cykelbanor, medan föreningar och samfälligheter sköter sina egna. Slutsatsen för en styrelse är obekvämt konkret: ni måste läsa er egen kommuns föreskrifter, för svaret är olika i grannkommunen. Ta reda på det nu, medan det går att ringa en handläggare som har tid.

En sak till, som styrelser missar oftare än gångbanefrågan: att anlita en entreprenör flyttar inte ansvaret automatiskt. HSB uttrycker det som att det "är viktigt att reglera vilket ansvar och vilka skyldigheter som ska delegeras till entreprenören". Står det inte i avtalet vad vi ska göra och när, så är det fortfarande styrelsen som får förklara sig. Det är därför checklistan längre ned på sidan finns.

Beredskap – vad det är och varför det ligger utanför timmarna

Beredskap är inte arbete. Beredskap är att någon på söndag kväll läser prognosen, håller telefonen på, avstår från att åka bort och har maskinen tankad – för att det kanske snöar till klockan fem på måndagen. I fastighetsbranschen är det reglerat i kollektivavtal: jour och beredskap räknas som bunden tid och ersätts även när ingenting händer. Det är hela anledningen till att beredskap prissätts för sig och inte kan gömmas i timpriset.

Det ni köper med en beredskapsersättning är alltså inte snöröjning. Det ni köper är en plats i kön. En förening med beredskap i avtalet tas den morgonen före en förening som ringer när den vaknar och ser vitt. Om budgeten inte tillåter beredskap är det ett fullt rimligt beslut – men då ska styrelsen fatta det med öppna ögon och inte förvänta sig entré fri klockan sju. Säger någon att beredskap ingår gratis, fråga vad som händer klockan fyra på julafton och be att få det svaret skriftligt.

Vad vi kan lova: en överenskommen utryckningsgräns och en inställelsetid som vi skriver in i avtalet före säsongen, plus påslag för kväll, helg och röda dagar som står svart på vitt innan ni skriver på. Vad vi inte lovar: att vara först överallt samtidigt. Vi har ett begränsat antal morgnar och ett begränsat antal maskiner, och vi säger hellre nej i oktober än sviker i februari.

Löpande timme eller säsongsabonnemang

Marknaden erbjuder i huvudsak två upplägg. Ett säsongsabonnemang är en summa för hela vintern oavsett väder. Ett löpande avtal är betalning för de timmar som faktiskt utförs. Vi jobbar på löpande timme, 570 kr/tim, och det finns ett skäl som är värt att förstå innan ni jämför oss med någon annan.

I ett abonnemang bär entreprenören väderrisken. Ingen bär en risk gratis – den räknas in i summan. Blir vintern mild betalar föreningen för snö som aldrig kom. Blir den hård har entreprenören i stället ett inbyggt skäl att göra minsta möjliga, eftersom varje extra timme äter av hans marginal. Det är ingen anklagelse mot branschen, det är bara vad prismodellen gör med incitamenten. På löpande timme finns ingen riskpremie att betala och inget skäl att snåla, men nackdelen är lika verklig och ska sägas rakt ut: ni vet inte i förväg vad vintern kostar. Vill styrelsen ha ett exakt belopp i budgeten innan säsongen är vi fel leverantör, och det är bättre att ni får veta det nu än i november.

Det går ändå att räkna, och vi räknar i timmar och utryckningar i stället för i slutsummor. En vanlig föreningsgård – entréer, gångar till portarna, trappa ner mot garaget och en parkering – tar oftast 1,5–3 timmar per utryckning. En insats som bara är halkbekämpning, utan skottning, går på ungefär halva den tiden. Bortforsling av snövallar när gården är full är ett eget tillfälle på några timmar plus transport, och det inträffar sällan mer än ett par gånger per vinter. Sandupptagningen på våren är ett par arbetspass i april.

Antalet tillfällen är det osäkra. Grovt räknat landar en säsong i Storstockholm någonstans mellan tio och trettio tillfällen då något behöver göras, och de är inte jämnt fördelade – halva vintern kan rymmas i tre veckor i februari. Multiplicera själva: tjugo utryckningar à två timmar är fyrtio timmar, plus tio kortare halkinsatser på fem timmar, plus våren. Det är storleksordningen. Det är inte ett löfte, och vi tänker inte låtsas att det är det.

Halkbekämpning: grus, salt och vad som faktiskt går åt

Det är halkan som skadar folk, inte snödjupet. En gård kan vara perfekt skottad och ändå vara livsfarlig efter ett dygn med plusgrader på dagen och minus på natten. Därför är halkbekämpningen en egen rad i avtalet, med en egen fråga som måste besvaras: sker den automatiskt tillsammans med skottningen, eller krävs en separat beställning varje gång? Otydlighet på just den raden är den vanligaste orsaken till att en trappa står osandad en morgon då ingen snö föll.

Valet mellan grus och salt är inte en smaksak. Salt smälter is genom att sänka fryspunkten och fungerar bäst kring nollan; Karlstads kommun skriver rakt ut att "är det kallare än -10 grader fungerar inte saltet". Grus smälter ingenting alls – det ger friktion, och friktion fungerar i alla temperaturer. På en föreningsgård är grus nästan alltid rätt val: salt fräter på armerad betong och metall, skadar rabatter och gräskanter där smältvattnet rinner, och är obehagligt för hundtassar. Kommunerna använder saltet där trafikmängden ändå sopar bort gruset, alltså på större leder – inte på gångytor mellan portar.

Åtgången styrs av antalet omgångar, inte av vintern i stort. Ytan behöver gruset om efter varje snöfall som täcker det förra lagret, och efter varje tö- och frys-cykel som gjuter in det i isen. Två milda veckor med växlande väder drar mer grus än en kall vecka med tjugo centimeter torrsnö. Räkna alltså i omgångar när ni budgeterar: yta gånger antal omgångar. Efter första säsongen med oss vet vi era faktiska siffror, för de står i rapporteringen från varje besök – och då blir nästa års budget något ni vet i stället för något ni gissar.

Och det som glöms i ungefär varannan uppgörelse: gruset ska upp igen. Sandupptagning är en vårinsats, och den ska vara nämnd i vinteravtalet, annars blir den en överraskningsfaktura i april eller – vanligare – ingenting alls, tills gruset ligger kvar i rabatterna i juni. Tyresö kommun brukar komma igång med sin sandupptagning runt 15 april efter en normal vinter; en gård kan tas tidigare, så fort det håller sig över nollan.

Var gruset ska stå

Låter som en petitess, är det inte. Grus som står fel används inte. Sandlådan ska stå vid de ytor som faktiskt blir hala – vid entrén, vid trappan, vid rampen – inte i förrådet åttio meter bort, för då blir det ingen som hämtar en hink klockan halv sju en tisdagsmorgon. Två mindre lådor på rätt ställen slår en stor på fel ställe varje gång.

Fukt är den andra fällan. Blött grus fryser till ett block och är obrukbart precis den morgon det behövs. Lådan ska ha tättslutande lock, stå på en pall eller ett underlag som inte samlar smältvatten, och helst under tak. Använd tvättat halkgrus i grövre fraktion, inte fin sand – finmaterialet binder vatten, kakar ihop och dammar sedan inomhus hela våren. Fyll i september eller oktober: i januari är leverantörernas storsäckar slut precis den vecka alla behöver dem.

Skriv in i avtalet vem som fyller på och vems grus det är. Vi tar gärna med material och fakturerar det för sig, men lika ofta har föreningen redan en binge och vill bara ha den påfylld. Båda varianterna fungerar – det som inte fungerar är att ingen bestämde vilken det var.

Tak och istappar – det här gör vi inte

Här är sidans tydligaste besked: vi skottar inte tak. Vi har varken utrustningen, taksäkerhetsutbildningen eller den försäkring som takarbete kräver, och vi tar inte uppdraget bara för att det ligger nära snöröjning i en prislista. Vi förklarar däremot gärna hur det hänger ihop, eftersom ansvaret ligger kvar hos er oavsett vem ni anlitar.

Skyldigheten kommer ur ordningslagen 3 kap. 3 §: snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar utan oskäligt dröjsmål, och det ska ske så att arbetet inte i sig skapar ny risk. Ansvarig är ägaren. Stockholms stad preciserar hur det ska gå till i praktiken: spärra av innan takskottning, flytta snön från gång- och cykelbana mot körbanan i samband med arbetet, och se till att snömassorna forslas bort i stället för att tippas på stadens mark.

Arbetsmiljösidan är skälet till att det är ett eget yrke. Arbetsmiljöverket är tydligt med att arbetsgivaren ansvarar för och avgör vilka skyddsanordningar som krävs, att arbetet ska planeras och riskbedömas, och att den som ändå skottar för hand ska ha säkerhetssele – inte midjebälte. Ett snörasskydd på takfoten tar heller inte bort ansvaret; det minskar risken, det avslutar den inte.

Så köper ni det rätt: be om dokumenterad utbildning i fallskydd och taksäkerhet, ett försäkringsbevis där takarbete uttryckligen omfattas, och en avspärrningsplan innan de går upp. Låt någon besiktiga fästöglor och snörasskydd i höst, medan taket är torrt – inte i februari när det redan hänger istappar över entrén. Vill styrelsen ha två leverantörer, en för marken och en för taket, är det ett fullt normalt upplägg. Vi tar marken.

Checklista: det här ska stå i vinteravtalet

Punkterna gäller oavsett vem ni anlitar. Saknas en rad är det inte säkert att den blir gjord – och tvisten kommer i februari, inte nu.

• Utlösande snödjup. Vid hur många centimeter kommer vi utan att någon ringer? Fem centimeter är vanligt, och det är också där Tyresö kommun startar sina egna insatser.
• Inställelsetid och klart-tid. Inom hur många timmar efter att snöfallet upphört, och före vilket klockslag på vardagsmorgnar?
• Prioriteringsordning. Vad tas först när det snöar hela dagen? Entréer, ramper och utfart före parkeringens bortre hörn.
• Ytorna på en karta. Bilaga med markerade ytor och kvadratmeter. Ord räcker inte – "gården" betyder olika saker för styrelsen och för föraren.
• Var snön får läggas – och vad som gäller när den platsen är full. Bortforsling av vallar är ett eget uppdrag och ska vara nämnd innan den behövs.
• Halkbekämpning: automatiskt eller på beställning? Och med grus eller salt, på vilka ytor.
• Sandupptagning på våren. Ingår den, och ungefär när? Det är halva grusfrågan och den som oftast faller bort.
• Beredskap. Kvällar, helger och röda dagar – ja eller nej, och vad den ersättningen är. Ett tomt fält här betyder i praktiken nej.
• Påslag för natt, helg och storhelg. Den raden är där prisbilder skiljer sig mest mellan leverantörer. Fråga alltid efter den.
• Dokumentation per utryckning. Datum, klockslag, antal timmar och vad som gjordes. Det är det underlaget som skyddar styrelsen om någon halkar och frågan om vårdslöshet ställs.
• Gränsdragning mot tak och istappar. Skriv uttryckligen att det inte ingår, om det inte gör det. Underförstådda avgränsningar hjälper ingen i efterhand.
• Avtalstid och uppsägning. En säsong i taget är rimligt. Automatisk förlängning i tre år är det inte.
• Vem får beställa extra. En namngiven person i styrelsen, och en kontaktväg som fungerar klockan sex på morgonen.
• F-skatt, momsregistrering och ansvarsförsäkring. Begär registerutdrag och försäkringsbevis. Fem minuters arbete, och det enda som skiljer en riktig entreprenör från en offert med snygg layout.

Fyra frågor att ställa till varje leverantör

1. Hur många kunder har ni i vårt område, och i vilken ordning körs de? Svaret säger mer om er morgon än någon utlovad inställelsetid.
2. Vad händer om två föreningar behöver er samtidigt klockan sex? Den som säger att det aldrig inträffar har inte kört en riktig vinter.
3. Vad kostar en timme kväll, helg och nyårsdagen? Be om siffrorna innan ni jämför något annat.
4. Ingår sandupptagningen på våren, och i så fall när?

Så gör vi en bedömning inför säsongen

Skicka bilder på det som ska göras – gården, entréerna, trappan, parkeringen – plus en enkel karta eller en skiss där ytorna är markerade, så säger vi hur många timmar vi tror att det tar per utryckning och hur upplägget bör se ut. Ligger jobbet nära en dag vi ändå är i området kan vi svänga förbi och titta. Vi arbetar från Vendelsö och kör Tyresö, Haninge och Huddinge tätast, med uppdrag även i Nacka, Älta, Skogås och övriga Stockholm.

Snöröjningen är en del av ett större upplägg. Har föreningen redan skötselavtal för gården hos oss blir vinterdelen ett tillägg till det avtalet med samma kontaktperson och samma faktura. Allmänt om upplägg och gränsdragning mot kommunen finns på sidan snöröjning för BRF och kommuner.

Vanliga frågor från styrelser

Källor

Sidan bygger på följande källor, lästa i september 2026. Regler ändras och kommuner beslutar olika – kontrollera alltid mot er egen kommun innan styrelsen fattar beslut.

• Ordningslag (1993:1617), 3 kap. 3 § – snö och is från tak och rännor.
• Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, 2–3 §§ – kommunens ansvar och möjligheten att ålägga fastighetsinnehavare gångbanerenhållning.
• HSB Riksförbund – Fastighetsägarens ansvar för vinterunderhållsåtgärder – BRF:ens ansvar, skadestånd och delegering till entreprenör.
• Tyresö kommun – Snöröjning, plogning, sandupptagning – femcentimetersgränsen, femton timmar till godtagbar framkomlighet, sandupptagning runt 15 april.
• Haninge kommun – Snöröjning och halkbekämpning – gränsdragningen mot föreningar och samfälligheter.
• Stockholms stad – Fastighetsägarens ansvar vid snö och halka – avspärrning vid takskottning och bortforsling av snömassor.
• Arbetsmiljöverket – Säkrare snöröjning – arbetsgivarens ansvar, riskbedömning och krav på säkerhetssele vid takarbete.
• Karlstads kommun – Halkbekämpning – saltets temperaturgräns och när grus används i stället.